- Skäliga kostnader? –
Av andra stycket framgår att skäliga kostnader enligt första stycket 1 ska, Prop. 2015/16:136 i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver, beräknas enligt en för

hela riket gällande norm (riksnorm) på grundval av officiella prisundersökningar av olika hushållstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl, ska socialnämnden dock beräkna dessa kostnader till en högre nivå.

-Hur många arbeten måste man söka? -
Regeringen anser att kravet på den som kan arbeta för att ha rätt till försörjningsstöd bör ha en mer generell utformning i lagtexten. Bestämmelsen bör inte i onödan tyngas med alltför detaljerade krav utan det torde vara fullt tillräckligt med ett generellt krav om att den som kan arbeta ska stå till arbetsmarknadens förfogande, för att uppnå syftet med regleringen.

-Skälig boendekostnad-
Socialnämnden bör vid bedömningen av vad som är en skälig boendekostnad utgå från den enskildes faktiska kostnad och behov av boende. Utgångspunkten vid bedömningen av vad som är skälig boendekostnad bör vara vad en låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att kosta på sig. Kostnaden bör även relateras till hyresnivån hos allmännyttiga bostadsföretag eller andra större bostadsföretag på orten. Med orten bör avses den tätort där den enskilde bor eller de närmast belägna tätorterna inom kommunen.

Vad som är skäliga boendekostnader och skälig boendestandard kan variera beroende på den enskildes situation och i vilket skede i livet han eller hon befinner sig. Vid bedömningen av vad som är en skälig boendekostnad bör socialnämnden ta hänsyn till ett barns behov av utrymme Personer med vissa funktionsnedsättningar kan t.ex. behöva en rymligare bostad än andra.

Försäkringskassan publicerar årligen föreskrifter om genomsnittlig och högsta godtagbara bostadskostnad som tillämpas vid försäkringskassans beräkning av bostadskostnad i samband med bestämmande av bl.a. bostadsbidrag. Vid bedömning av skälig boendekostnad ska socialtjänsten alltid göra en individuell behovsbedömning, men dessa föreskrifter kan, tillsammans med lokala förutsättningar och övriga omständigheter, ge viss vägledning.

-Skälig tid för bostadsbyte-
Om socialnämnden bedömer att boendekostnaden inte är skälig, bör nämnden i regel ändå godkänna den under en övergångstid så att den enskilde ges skälig tid att förändra sin boendekostnad. Nämnden bör även godkänna den faktiska boendekostnaden så länge den enskilde aktivt medverkar till att finna ett billigare boende eller på annat sätt försöker sänka sina boendekostnader.

-Kvarboende vuxet barn-
Ett kvarboende vuxet barn som får ekonomiskt bistånd bör genom biståndet få möjlighet att betala sin del av familjens boendekostnad, bl.a.

– om föräldrarna på grund av att det vuxna barnet bor kvar har en högre boendekostnad än de annars skulle ha haft, antingen genom att tvingas behålla en stor bostad eller genom att helt eller delvis mista rätten till bostadsbidrag eller 
– om det vuxna barnet tidigare har betalt hemma och inte har rätt till studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395) eller förlängt barnbidrag enligt 15 kap. socialförsäkringsbalken.

Med ett kvarboende vuxet barn avses ett barn som efter fyllda 18 år bor kvar i föräldrahemmet men som föräldrarna inte är underhållsskyldiga för.

-Skulder-
Socialnämnden bör efter en individuell prövning ge ekonomiskt bistånd till skulder

– om det kan få allvarliga sociala konsekvenser för den enskilde när en skuld som gäller t.ex. boendekostnader eller hushållsel inte betalas, eller – om det finns godtagbara skäl för att den enskilde inte har ansökt om bistånd till den kostnad som har gett upphov till skulden och nämnden bedömer att han eller hon hade beviljats biståndet om ansökan gjorts vid det tillfälle kostnaden uppstod.

-Barnets bästa-
Av artikel 3.1 i barnkonventionen framgår att vid alla åtgärder som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Att beakta barnets bästa innebär att hänsyn ska tas till alla samlade rättigheter som barnet har enligt barnkonventionen och till de behov och intressen som det enskilda barnet.

-Skäliga kostnader utanför riksnormen-
Försörjningsstöd lämnas även för vissa kostnader som inte täcks av riksnormen. Dessa kostnadsposter är boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för dessa utgifter. Vad som ska räknas som skäliga kostnader måste avgöras efter en individuell bedömning av vad som är skäligt för just den biståndssökande. Bedömningen i stort måste anpassas efter den allmänna standardutvecklingen i samhället, det vill säga vad människor i allmänhet kan kosta på sig. Det finns inte något som hindrar att kommunen tar fram riktlinjer som stöd i arbetet.

-Möjligheter att undvika avhysning-
Det vanligaste skälet till avhysning är att hyresgästen inte har betalat sin hyra. Vid hyresskulder kan socialtjänsten bevilja ekonomiskt bistånd för att undanröja avhysningshotet. Om hyresgästen inte bedöms ha rätt till ekonomiskt bistånd, exempelvis på grund av egna inkomster eller tillgångar, kan socialtjänsten stödja hyresgästen att ta initiativ till en avbetalningsplan med hyresvärden. När socialtjänsten har bedömt att förutsättningar för att bevilja ekonomiskt bistånd till hyresskuld enligt 4 kap 1 § SoL inte föreligger, kan det finnas möjlighet att bevilja ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 2 § SoL. Biståndet kan beviljas med villkor om återbetalning enligt 9 kap. 2 § SoL.